Överdomares prion, framhoppning i båda varven och Elitallsvenskan

Vi är snart halvvägs igenom detta tredagarsmeeting och ett par saker måste ventileras.

För det första - det här med framhoppning i båda varven. Alltså det blir så stökigt på begränsad yta, helt ärligt är det så viktigt att få hoppa fram i båda varven? Finns det någon annan fördel? Visst man tragglar sig igenom det, får sina språng. Men finns det någon som känner att de faktiskt kan lägga fokus på ridningen istället för att parera för andra ekipage, som kommer framifrån, bakifrån och från sidan. 

 
 

Det här med överdomare som jagar en för betydelselösa skitsaker. Jag vet, jag vet, regler är till för att följas, anpassa dig eller bilda punkband. Men lite tröttsamt är det att få tillsägelser som tillexempel:
* Att knäppa tävlingsskjortan enda upp. Vilket är så jäkla obekvämt. Argumentet att man ska se proper ut tappade sin tyngd med intåget av strass, leopardmönster och neonfärger. Sorry not sorry.

* För att man satt nummerlappen ut och in. Orimlig tanke ändå, antagligen har den snurrat bara. Vem fan sätter nummerlappen åt fel håll ens?

Känns rimligare att lägga energi på och anmärka på det som faktiskt skadar. Som t.ex osportsligt uppträdande, för hårt spända nosgrimmor eller illasittande sporrar.

Med det sagt så har vi våren med oss på dagarna, hästarna är fina och idag är det första omgången av Elitallsvenskan där Näset har ett lag som Jenny är med och rider idag. Det är lush life alltså för att citera Zara Larsson.

 

Hanna - har en trevlig lördag

 

Ändrade rutiner är inte min grej

Tidigt i morse rullade silverpilen med Skrållan och Björn mot Umeå. Som utmattad småbarnsförälder lyckades jag glömma både det ena och det andra, kavajen lyckades jag komma på precis när vi rullat förbi huset så den kunde jag stanna och hämta. Ledtränset fick jag också med i sista stund.

Frukostbrödet däremot ligger kvar hemma i frysen. Circel K i övik fick bistå med nytt bröd, och någon pall fick jag inte heller med mig. 

Väl på plats, efter urpackning, parkering och lunch tog jag ut Skrållan på en promenad. I stallet pratades om när man skulle besikta, och jag såg att det bara var fem minuter innan besiktningen öppnade. Perfekt, då får jag det gjort direkt! Promenerade förbi besiktningen, fixade rätt nummer på nummerlappen, gick till ridhuset och tillbaka, lagom till att de första hästarna ställts i kö. Tog av täcken och insåg att jag inte hade någon hjälm. 

Vi är väl inne på andra eller tredje året nu med krav på hjälm vid besiktning, men jag kan för mitt liv inte få in det i mina rutiner. I ett helt liv har jag besiktat hästar utan hjälm, och jag glömmer den betydligt oftare än jag lyckas komma ihåg den.
Det var ingen idé att ens försöka få besikta ändå då Umeås veterinär inte brukar vara av det tillmötesgående slaget, så jag tog det enklaste snabba alternativet - jag frågade en hjälmprydd människa i kön om hon inte kunde springa med min häst också. 

En travrunda senare var det klart, Hanna har hunnit göra sin första start och vi ligger nu i lastbilen och titta på big bang i väntan på kvällen och Skrållans start.

/ Jenny - när ska jag komma ihåg?! 

Umeå för ett par år sedan när Skrållan gjorde sitt första meeting. Snö utlovas även denna gång av SMHI...

Häng med till Sundbyholm!

Sundbyholm summer games har startat, och jag tänkte ge er som inte är eller har varit där chansen att få följa denna fina tävling.

Tävlingarna startade i måndags, och imorgon börjar den "större" delen av tävlingen. Jag sitter just nu i lastbilen på väg ner med fyra hästar. För samtliga blir det deras hittills största tävling i livet. De som är med på resan är Killigrews Trinity (Skrållan), Cabo San Lucas (Lucas), Monfever (Måns) och Ravioli V (Ravve).

Den här gången är det inte trogna Silverpilen som fraktar oss, utan det är gamla Bettan med tillhörande chaufför. Lyxigt värre för mig som är van att alltid få köra själv! Bettan har tidigare i livet rullat Europa runt med landslagshästar i lasten. Vi får hoppas att en vinnande atmosfär sitter i väggarna!

Silverpilen gick för första gången i min ägo inte igenom besiktningen, och visade sig behöva en oerhört kostsam renovering. Detta i samband med att varenda verkstad i stan har semester har gjort att hon blivit stående. Nu ska jag jaga dem igen så att hon kan rulla resten av säsongen!

Jag ska försöka uppdatera så mycket som möjligt under veckan, häng med vet jag!

 Fullpackat! 


/ Jenny - on the road

Visa fler inlägg