Hästjournalistik - stryka medhårs och ha det härligt?

Vi är ett tiotal kommunikatörstudenter som slagit hos ner i en syrefattig föreläsningssal för att ta del av en gästföreläsning som berör en yrkesgrupp vi kommer att jobba nära med -   Journalister. Mannen i fråga har 20 år i branschen, han lägger vikt på transparens och att det han gör alltid är för medborgarna. 

Han berättar att en journalist’s roll är att informera och granska, att ge en objektivbild av verkligheten och att ge perspektiv på problem som uppstår. Återigen att journalister tjänar medborgarna, eller allmänheten eller kanske en speciell grupp av allmänheten om man är en nischad tidning/sajt. Som journalist bör man undvika att bli språkrör för politiker, tjänstemän eller intressegrupper.  

Det slår mig där och då på stolen som inte alls är gjord för att sittas på i mer än 20 min att journalister som arbetar på hästnischade sajter eller tidningar ungefär aldrig granskar något. 

Ponnymamman är väll den enda granskande aktören vi har men hon agerar också från egen plattform. Hur kommer det sig att de stora sidorna inte gör det? 

Bläddrar man igenom deras artikelarkiv möts man av information eller mysiga reportage. När det händer något fruktansvärt får man ingen djupare insikt i frågan än bara just information om att det har hänt. Så ur den informativa aspekten gör de ett strålande jobb men var är granskningen? 

Ur ett sportjournalistiken perspektiv ifrågasätts aldrig en tveksam prestation av en svenskryttare på samma sätt som exempelvis en fotbollsjournalist kan kritisera en spelares insats i en match. 

Istället får man intrycket att det är viktigare att stryka varandra medhårs och ha trevligt, något som öppnar upp för att företagare, organisationer och privatpersoner kan agera på tvivelaktiga sätt utan att ens behöva bekymra sig för att bli granskade. 


Hur kommer det sig? Och är det verkligen en rosanyanserad och sockervaddsluktande bild av verkligheten vi vill ha? 

Jag efterlyser fler artiklar och reportage hos de stora aktörerna som inte bara berättar vad som hänt utan varför det hänt och hur det kunde hända. För jag vet att hästbranschen och många av de som är verksamma inom den faktiskt inte är så jäkla härliga. 

Hanna - synar den rosa bluffen 
 
(null)

Visa fler inlägg