Vi pratar sällan om skadorna

 
När man hunnit vara med ett tag i den här sporten har man ofta hunnit förstå att en av de viktigaste ryttarutmaningarna är att hålla sin häst frisk. Ibland har man haft turen att ha en individ som klarat sig länge utan att man behövt anpassa upplägget speciellt mycket, och då blir förvåningen så mycket större när nästa häst inte fungerar i samma ram. 
 
På Falsterbo lyssnade jag på en föreläsning som inleddes med att ett stort försäkringsbolag delade med sig av sin statistik. Den vanligaste dödsorsaken på våra hästar är att de blir utdömda för hälta!
Känn på den. 
Hur många av dessa skador hade gått att förhindra/rehabilitera? Jag är helt med på att man ibland får inse att vissa skador inte går att få ordning på, men jag tror också att det finns en hel del som inte skulle behöva leda till att hästen blev utdömd. 
 
Det är många som tror att man bara behandlar en häst och sedan rider som att inget har hänt. Om man någon gång hör om skador på de kända ryttarnas hästar så förstår man inte alltid hur de har individanpassat sitt träningsupplägg för en enskild häst - för att den skall fortsätta att må bra och prestera. Man är fortfarande i ett stadium där man vill att hästen skall anpassa sig efter det man vill göra, istället för att förstå att man själv måste anpassa sig efter hästens förutsättningar för att den alls ska överleva det man har tänkt göra.
 
Det är en stor del av ryttarkänslan att lära känna sin häst så väl att man kan se avvikelser i ett tidigt skede. Att man övar upp sitt öga så att man ser om hästen är halt, att man tar hjälp med träningsupplägg. Att man lyssnar på sin häst och försöker förstå den, om en häst protesterar kan det vara ett tecken på att något i kroppen inte känns bra, speciellt om den börjar protestera mot sådant den annars inte har problem med. 
 
Det finns ett sorts stigma kring att ha skadade hästar, många är rädd att höra att man ”ridit sönder en häst”. Jag önskar verkligen att folk inte pratade så om varandra, för rädslan över att bli offentligt dömd, utöver det redan mycket tråkiga - att ha en skadad häst, gör bara att människor tar på sig skygglappar och låter bli att kolla upp hästar som faktiskt behöver hjälpen.
 
Sigrid/ bättre att våga ta i problemen än att stoppa huvudet i sanden