Är det viktigt att utbilda ridlärare?

När jag berättade att jag utbildade mig till ridlärare i Linköping fick jag responsen; "Jaha behöver man utbilda sig till det?" visserligen var det av en icke hästfrälst så det gjorde det väl att frågan var befogad. Men den frågan väckte en fråga i mig. Tycker man inom ridsporten att det är viktigt att utbilda ridlärare?
Frågar man förbundet får man garanterat ett rungande "JA!". Men kollar man runt på landets ridskolor hur många av deras ridlärare har någon sorts utbildning? Av min erfarenhet(alltså inte en empirisk studie) är det många ridskolor som anställer någon aktiv inom föreningen som själv är duktig på att rida eller iallafall så pass duktig att de själva kan genomföra det som de ska lära ut till gruperna.
 
Är det billigare att ha outbildad personal? Jag vågar inte uttala mig om det men kanske några kronor, jag tror inte att det i vilket fall skulle vara huvudanledningen. Jag tror att det är ett smidigare och enklare sätt att hitta personal bara, istället för att lägga ut en arbetsplats annons och gå igenom hela processen med att plöja CV, ringa runt, arbetsintervjuer och follow ups så plockar man någon "hemifrån". Någon som kanske varit stallvärdinna, är som tidigare nämnt aktiv inom föreningslivet och är ansedd som en duktig ryttare. Jag kan förstå det då rekryteringsprocessen kräver resurser som i sin tur kostar pengar, frågan är till vilket pris?
 
Hur lär man människor att rida? Vad har andra för nytta av att jag som instruerar själv kan utföra ett visst moment? Inte så jättemycket om jag inte kan förmedla det till den som ska rida. Det man främst får med sig från ridlärarutbildningen är konsten att förmedla ett budskap som mottagaren kan ta in och förvalta. Vissa lär sig genom att höra någon berätta, andra genom att se och ett gäng genom att pröva själva. Saker man måste vara medveten om när man lär ut, speciellet till en grupp av olika människor. Man får också kunskap om hur barnutvecklas och vad som är möjligt att göra i vissa åldrar och svårare i andra. T.ex. så har små barn lättare att sitta ned än att rida lätt och att fin motoriken utvecklas ganska sent. Man kan alltså inte kräva fina, osynliga hjälper av kidsen. Vikten av hur kritik framförs för att den på bästa sätt ska tas emot och omvandlas är också ovärdelig. T.ex. lär man sig att det är viktigt med personlig feedback efter lektionen, att man lyfter något positivt, något man kan träna vidare på och något positivt igen. Hur hanterar man avramlingar eller föräldrar? Vilka begrepp använder man och var i ridhuset bör man vara placerad för att höras bäst? Hur bör du stå och hur bör man använda sin röst? Allt det här paketeras in i ridlärarutbildning tillsammans med nyttig hästkunskap och ridlära.
 
Så ja, i min mening är det viktigt att utbilda ridlärare och att man som ridskola sedan anställer de här utbildade ridlärarna. Det är en förutsättning för på ett korrekt, roligt och framför allt säkert sätt lära människor att rida och att göra ridningen tillgänglig för alla.
 
När en ganska nyutbildad ridlärare fick Lions ungdomsstipendie 2014
 
 
/Hanna - förespråkar att lära sig att lära ut