Att skapa en verklighet av ögonblicksbilder

Det har härjats viralt bland hästmänniskor efter Breeders i Flyinge. Ni vet de här bilderna på dressyrhästarna som gjort att en arg mob på forum, kommentarsfält etc hämtat högaffeln och skanderar "Plågeri!" tills de blir hesa.

Jag tycker att det är en orelevant diskussion. Inte att hård ridning förekommer och att allas vision borde stavas harmoni, den diskussionen borde alltid lyftas. Men att den byggs på ögonblicksbilder gör den så platt. De där bilderna visar ju inte någon sorts verklighet. Den säger ingenting om ridning ekipaget ägnade sig åt under hela programmet. Hur såg det ut då?

En bild ger så många tolkningsmöjligheter och tolkningarna görs utifrån ens preferenser. En bild som är tagen när objektet är i rörelse är varken smickrande eller visar en rättvisbild. Hästen kan till exempel duttat bakom lod just den millisekunden av 100 olika anledningar och sedan har ryttaren lyckats rida fram den till bettet igen. Jag tror för att diskussionen ska vara så givande som detn behöver vara för att främja godridning så ska man akta sig för att slå på stora trumman för fort och speciellt när det kommer till ögonblicksbilder.
Man får en mer relevant och verklighetsförankrad bild om man ser ritterna i rörlig bild eller sett det live för den delen.

Annars kan man ju utifrån foljande ögonblicksbilder påstå att jag är världens argaste ridlärare som verkar  skällapå tyska åt mina elever:

 
 
 
/Hanna - tror på helheten, inte ögonblicket
 
 
#1 - - Sandra :

Fast det cirkulerar ju filmer också. Jag brukar inte haka på eller tro på de där diskussionerna, men jag måste ju hålla med om att det inte är särskilt trevlig eller ändamålsenlig ridning på filmerna.

#2 - - Caroline och unghästen Stina:

Som Sandra ovan skriver: nu ligger det filmer ute också. Vidare vet jag vad jag själv såg i Falsterbo i somras, och en del av det var iallafall inte den typen av dressyr jag vill rida.

Jag tycker att det är problematiskt att kritikersidan hela tiden blir nonchalerad och att deras bevis aldrig duger. Debatten började med att någon bara skrev sin upplevelse, utan bilder eller filmer för att slippa hänga ut, utan för att påpeka ett systemfel (detta är alltså flera år sedan).

Då efterlystes bevis och kritikerna dömdes som okunniga, subjektiva och kategoriserades som "barfotafolket" (vilket inte alls stämmer, eftersom många av dem/oss älskar och vill hålla på med dressyr, bara inte sälla sig/oss till den ridning vi sett på stora tävlingar).

Bilder kom, men då var de bara ögonblicksbilder och det var taskigt att "hänga ut", trots att kritikerna mest försökte bevisa sina argument och få någon att lyssna. Nej, nu skulle det fram med filmer innan man kunde erkänna att ridningen inte såg bra ut.

Filmer kom, men ändå verkar kritikersidan ropa frö döva öron, för då lyder ursäkterna helt plötsligt att ridningen inte är systematisk, utan bara skedde i visat filmklipp, eller att hästarna är spända och rädda och "måste" ridas med huvudet mellan frambenen för att slappna av (min take på det här är att man kanske inte ska visa upp hästar i stora evenemang som blir så spända att de är "tvungna" att ridas med metoder som frångår skolboken, utan låta dem mogna och öka pressen i den takt att man kan bibehålla ett lugn i hästen).

Att debatten har urartat på det här viset skyller jag på att de kritiska rösterna inte har blivit lyssnade på och bemötta. De vill ju såklart bara hästarnas bästa och måste känna sig rätt så jäkla förminskade av att vara med och finansiera Förbundet via licenser och föreningsavgifter, men inte överhuvudtaget tas med i beräkningen när det kommer till vilka som ska få göra sin röst hörd kring dressyrens utveckling.

Och att motståndet mot hård ridning ska vara en självklarhet... Ja, SKA vara, men när det inte är så då? Hur ska man få göra uppmärksam på något man ser som en oroväckande utveckling i dagens dressyrridning när ingen verkar lyssna?

Jag har också fula ögonblicksbilder att visa. Det tror jag alla har. Men återigen: de bilderna är försök till att vara verktyg för att bevisa sina upplevelser och argument kring systematiskt "fel" ridning, som aldrig blir lyfta till en officiell nivå.

http://nouw.com/carolinesh%C3%A4stdr%C3%B6m/det-finns-alltid-tva-sidor-av-myntet-del-27321530

http://nouw.com/carolinesh%C3%A4stdr%C3%B6m/brev-till-svrf-27373459

Svar: Jag tror att vi är överens om att vi inte vill se hård ridning. Det är mer vilken retorik som faktiskt löser problemet som är frågan. Utan att säga att jag sitter inne med svaret, så går det ju att konstatera att metoden att publicera ögonblicksbilder (som har gjorts i många år) ännu inte gjort att denna ridning försvunnit från dressyrbanorna. /Sigrid - tror inte att man kan lära någon att älska med hat
trojkan.com