Att ta emot praktikanter

 
Jag har följt en debatt om praktikanter i olika bloggar de senaste dagarna, och eftersom jag under mina år som hästskötare mött många praktikanter tycker jag att den är tänkvärd och intressant.
 
Min första reflektion handlar om alla dessa gymnasielinjer som utbildar elever inom hästnäringen. Det är inte en stor och tyvärr många gånger svart arbetsmarknad de utbildar för. Jag kan förstå vitsen med att ha något roligt på schemat för att få fler att orka gå gymnasiet, men tror att det ofta är ett sätt att konkurrera om elever och där tycker jag att det är fult att ge sken av något som inte finns. Praktik är på många sätt bra, men det är ju också en enkel lösning att lägga över ansvaret för lärandet på en obetald tredje part, utan dokumenterad pedagogisk kompetens.
 
 
Sen finns det en myt om att hästföretagare skor sig så mycket på den gratis arbetskraften som praktikanterna utgör. Det skall också tas med en nypa salt. Visst finns det hästföretagare med trista attityder (långt ifrån alla) och visst finns det arbetsamma och duktiga praktikanter (också långtifrån alla), men många gånger är det ett jobb att handleda, det tar tid och engagemang att förklara hur saker skall göras och följa upp att det har blivit rätt. Denna utbildningsinsats är obetald tid som då tas ifrån något annat man skulle göra. Det går kanske jämnt ut om praktikanten kan mocka några boxar. Det är roligt och väl värt mödan när man märker att praktikanten vill lära sig och gör så gott hen kan. Det känns ofta tråkigt att uppbåda engagemanget om man märker att praktikanten är ointresserad och helst vill sitta och röka utanför stallet.
 
 
Jag helt och hållet för att man ska få goda arbetsförhållanden inom hästnäringen, men sanningen är också att det finns konkurrens om de bra jobben och det är kompetensskillnad mellan någon som verkligen jobbar proffesionellt och någon som mockat åt sin egen häst i några år. Det kommer krävas att man är självgående och effektiv för att få en bra anställning, det är för lite pengar i branschen för att någon skall ha råd att anställa en person som inte hugger i. Praktiken kan ju vara en värdefull möjlighet för en ung person att testa om man trivs med att jobba på det sättet. För det är kallt ute på vintern, det är tungt ibland och det måste gå i ett visst tempo. Det är ett yrke som ställer tuffa krav på fysik, stresstålighet och förmågan att organisera sitt eget arbete. Gillar man inte det så kanske det passar bättre att ha hästar som en hobby. 
 
Det är viktigt med rättigheter, men det går inte att lägga hela ansvaret på varken den som jobbar eller arbetsgivaren, båda parter måste ju uppfylla vissa krav om slutresultatet skall bli trevligt för alla inblandade.
 
 
/Sigrid - har varit praktikant själv en gång i tiden.
#1 - - Captain:

Så är det👍

#2 - - silverbjälke:

rätt

Ett störande faktum är att många praktikplatser egentligen bara är ute efter gratishjälp och dessutom drivs av ganska kassa hästkunnanden. Jag tror vi kan höja både kvaliten och statusen för utbildningen om skolorna arbetar tätare med de hästföretagare som faktiskt vet vad de gör