Hur man får chansen att rida mer!

 
Det krävs många timmar i sadeln för att bli en riktigt vass ryttare. Fler än vad man får av att rida en häst. Så om man inte har möjlighet att hålla sig med ett fullt stall av egna hästar, så får man försöka samla på sig sina timmar på andra sätt. Trojkan har så mycket hästar att vi ibland behöver hjälp med ridningen, men vi är också mycket rädda om våra ystra springare, precis som de allra flesta som har fina hästar är.
 
Det finns några saker som gör att man inte kommer få rida någons tävlingshästar. Det första är en säkerhetsgrej, ingen vill att deras hjälptyttare skall ramla av och göra illa sig, så det gäller att man har tillräcklig erfarenhet och ridkundkap för hästen ifråga. 
Sen handlar det om respekt, både för hästen, utrustningen och den ordinarie ryttaren. Man slarvar inte med ryktningen eller uppvärmningen, man tar inte "chansen" att galoppera på hårda underlag eller liknande. Man hänger tillbaka utrustningen på rätt plats och i gott skick. Och man försöker aldrig "rida till" någons häst oombedd! 
 
I helgen har Hanna varit bortrest, och hennes hjälpryttare Josefina har tagit hand om Björn. Hon är skolboksexemplet på hur man gör om man vill få rida mer! Hästen har ryktats noga innan passen, svampats och kylts efteråt. Benen är visiterade och utrustningen törs jag nog påstå är ännu noggrannare putsad än vad Hanna gör till vardags själv... Jag känner inte Josefina sen innan, allt jag vet är att hon är Hannas elev på ridskolan, men när jag ser hur ambitiös och noggrann hon är, så tänker jag att hon skulle få kunna rida på mina hästar med. Och på det viset har hon försett sig själv med möjligheten att få fler timmar i sadeln! Se och lär!
 
/Sigrid - imponerad som tusan!